Cannabis-infunderade träningspass: Myt eller magi för att förbättra fysisk uthållighet och återhämtning?
- 1. Avslöja den fysiologiska dansen: cannabis och träningsprestation
- 2. Bro mellan myt och verklighet: cannabis och träningsåterhämtning
- 3. Idrottare och cannabis: trender, praxis och farhågor
- 4. Att skingra missuppfattningar och hantera farhågor: en kritisk blick
- 5. Individuella hänsyn: hitta din balans
- 6. Vägen framåt: utstaka framtidens forskning
- 7. Slutsats: avslöja den verkliga potentialen hos cannabis-infunderad träning
Under de senaste åren har skärningspunkten mellan cannabisanvändning och fysisk träning blivit ett hett ämne. Drivet av anekdotiska rapporter och nya produkter har idén om cannabis-infunderade träningspass fångat träningsentusiasters fantasi. Det finns många påståenden kring dess förmåga att förbättra prestation, öka motivation och snabba upp återhämtningen efter träning. Men mitt i denna entusiasm krävs ett kritiskt perspektiv. Stöder vetenskapliga bevis påståendena om cannabis och träning?
Den här artikeln tar med dig på en undersökande resa där vi noggrant granskar en rad studier för att reda ut de verkliga konsekvenserna av cannabis-infunderade träningspass på fysisk uthållighet och återhämtning. Vi kommer att dyka ner i det fysiologiska samspelet mellan cannabis och träning, utforska potentiella fördelar och nackdelar för idrottare på alla nivåer, samt kritiskt utvärdera det aktuella vetenskapliga kunskapsläget.
Avslöja den fysiologiska dansen: Cannabis och träningsprestation
Att förstå det fysiologiska samspelet mellan cannabis och träning utgör grunden för att utvärdera dess potentiella påverkan på prestationen. Den mänskliga kroppen är ett komplext system, och införandet av cannabis lägger till ytterligare ett lager av komplexitet. Studier som den av Bidwell et al. (2020) belyser det intrikata förhållandet mellan cannabisanvändningsmönster och träningsbeteenden. Genom noggrann analys av dagliga dagböcker observerade forskarna hur cannabisanvändning kan påverka fysisk uthållighet och träningsengagemang. Detta lyfter fram vikten av individuella skillnader i användningsmönster och deras potentiella påverkan på träningsresultat.
I en studie med 98 deltagare (77 cannabisanvändare, 21 icke-användare) genomförde individer en baslinjeundersökning och förde dagbok över cannabisbruk, kost och träning i 30 dagar. Cannabisanvändarna delades mellan användning av THC-dominerande (n = 36) eller CBD-innehållande (n = 41) blomprodukter under hela studien. Resultaten visade inga initiala skillnader i BMI eller träningsbeteende mellan användare och icke-användare, och inga skillnader i träningsfrekvens eller -längd sågs under 30-dagarsperioden.
Dock visade användare marginellt högre konsumtion av salta snacks och snabbmat dagligen jämfört med icke-användare, tillsammans med ökat intag av frukt/grönsaker och salta snacks på de dagar de använde cannabis. Noterbart är att cannabinoidinnehållet i produkten inte påverkade dessa mönster. Studien indikerar ett begränsat samband mellan cannabisanvändning och träning, men belyser behovet av ytterligare forskning kring dess påverkan på kostvanor och icke-beteendemässiga vägar till fetma och kroniska sjukdomar.
Mer insikt erhålls genom att utforska de akuta effekterna av cannabis på träning. Crossover-studien av Kennedy et al. (2016) undersökte den subjektiva upplevelsen av konditionsträning efter konsumtion av kommersiellt tillgängliga cannabisprodukter. Deras resultat ger värdefulla insikter i de nyanserade dynamiker som finns mellan cannabisanvändning och deltagande i träning. Rapporterade deltagarna ökad njutning? Ökad fokus? Dessa subjektiva upplevelser ger en bredare bild av hur cannabis kan påverka upplevelsen av ansträngning och träningsglädje.
I en annan studie rekryterades totalt 122 vana cannabisanvändare, bekräftade genom urintest, från samhället och lokala idrottsföreningar på klubbnivå. Deltagarna var tvungna att vara minst 19 år och fria från vissa medicinska och psykiatriska tillstånd. Varje deltagare gav sitt skriftliga samtycke och studien följde etiska riktlinjer. Studien bestod av ett introduktionsbesök och fyra experimentella besök där deltagarna utförde konditionstester och träningsprotokoll under olika förhållanden, inklusive cannabisinhalation.
Cannabis inandades via olika metoder och produkter och de fysiologiska reaktionerna samt träningsprestationen mättes. Resultaten visade att THC-innehållande cannabisinhalation ledde till förändringar i fysiologiska svar vid både submaximal och maximal träning, vilket resulterade i minskad träningsprestation, medan CBD-innehållande cannabis inte gav sådana effekter.
Studien visar att metoden och framför allt THC-halten i cannabis påverkar de fysiologiska reaktionerna vid träning och efterföljande prestation. Detta understryker vikten av att beakta cannabisanvändningens mönster och sammansättning när man undersöker effekterna på fysisk aktivitet.
Men bilden är inte enbart positiv. Forskning av Roquet et al. (2013) kastar grus i maskineriet för tanken om cannabis som prestationshöjare. Deras studier granskade den direkta effekten av THC-innehållande cannabis på prestation i cykeltest. Resultaten var tydliga – cannabisförbrukning försämrade faktiskt prestationen för vissa, men kan potentiellt främja eller förbättra fokus för en minoritet, vilket kan ses som en prestationshöjning. Dessa övertygande bevis utmanar rådande uppfattning och visar att det är avgörande att se till typen av cannabis och dess dominerande cannabinoider (THC, CBD).
Bro mellan myt och verklighet: Cannabis och träningsåterhämtning
Effektiv återhämtning efter träning är nyckeln till optimal idrottsprestation. Cannabis har lyfts fram som en möjlig hjälp i denna process, men stöder vetenskapen detta? Systematiska översikter är värdefulla verktyg för att sammanfatta befintlig forskning. Lanza och Teeter (2018) genomförde en noggrann granskning av den aktuella litteraturen för att fastställa cannabis effekt på träningsprestation och återhämtning. Genom analys av fynd från olika studier ger denna översikt en nyanserad syn på cannabis som potentiellt hjälpmedel efter träning.
Möjligheten med specifika cannabisderiverade ämnen, särskilt CBD, är ett lovande område. Forskning av Johnson et al. (2020) undersökte CBD:s inverkan på återhämtningsmarkörer som inflammation och muskelsmärta. Deras resultat tyder på att CBD kan påskynda återhämtning genom sina antiinflammatoriska egenskaper. Detta är hoppfullt för idrottare som söker naturligt stöd för att optimera sin återhämtning efter träning.
Ett frivilligt onlineformulär med titeln 'Cannabis och Träning' spreds via sociala medier och flygblad och samlade in data från juni till november 2022. Deltagarna skulle vara över 18 år, cannabisanvändare och ägna sig åt regelbunden träning. Undersökningen tog upp cannabisanvändning, träningsvanor, återhämtningsmetoder och demografi; anonymitet garanterades. Studien godkändes av Kent State University Institutional Review Board. Genom flera frågetyper undersöktes vanor kring cannabis, träning och återhämtning. Detaljer om CBD- och THC-användning samlades, tillsammans med träningsfrekvens, intensitet och föredragna träningsformer. Statistisk analys gjordes med SPSS, signifikans sattes till p ≤ 0,05.
Totalt 111 deltagare slutförde undersökningen; alla rapporterade regelbunden träning och cannabisanvändning. Kvinnor utgjorde 59 %, män 39 % och icke-binära 2 %. De flesta var kaukasiska, med varierade utbildningsnivåer och inkomst. Merparten rapporterade regelbunden konditionsträning (85 %) och styrketräning (85 %), och många utförde båda. CBD- och THC-användare visade skillnader i preferens för träningsintensitet, där CBD-användare oftare valde högre intensitet.
Deltagare använde ofta ätbara produkter, vaping och rökning för THC-baserad konsumtion och rapporterade en rad negativa effekter. Skälen till CBD-användning var främst sömn och avslappning, medan THC främst användes för avkoppling. Många upplevde att cannabis hjälpte vid återhämtning, där 93 % föredrog CBD och 87 % THC för ändamålet. Kosttillskotten som användes var liknande bland CBD- och THC-användare, med fokus på prestation och återhämtning.
Studien antyder att individer aktivt använder CBD och THC som en del av sin återhämtning efter träning. Även om mer data krävs, lyfts den potentiella rollen för cannabis inom smärthantering, inflammation och sömn – centrala aspekter av återhämtning efter träning. Dock behövs mer forskning för att fullt ut förstå de komplexa interaktionerna mellan cannabis och kroppens återhämtningsprocesser. Optimal dosering, tidpunkt för konsumtion och samverkan med andra återhämtningsstrategier behöver undersökas vidare.
Idrottare och cannabis: Trender, praxis och farhågor
Att förstå cannabisanvändningens prevalens bland idrottare och dess konsekvenser för träningsprestation är avgörande. Studier som den av Lanza et al. (2018) undersökte utfallen av träningsinterventioner bland cannabis-användare och -icke-användare, särskilt hos äldre. Deras resultat understryker behovet av vidare forskning för att reda ut det nyanserade sambandet mellan konsumtion, träningsbetéende och hälsoutfall i olika grupper. Ett annat viktigt forskningsområde är sambandet mellan cannabisanvändning och träningsmönster hos yngre.
Studien av Moore et al. (2018) granskade sambandet just bland ungdomar som ägnar sig åt muskelbyggande träning. Att förstå dessa mönster är avgörande för att utveckla riktade insatser som främjar hälsosamma vanor och minskar potentiella risker bland unga. Dessutom är det viktigt att studera hur cannabis påverkar olika träningsformer. Påverkar det styrketräning annorlunda än uthållighetsträning? Spelar det in för yoga eller andra medvetna rörelseformer? Kommande forskning behöver utforska dessa frågor för att ge mer specifik vägledning till idrottare som överväger att inkludera cannabis i sina rutiner.
Att skingra missuppfattningar och hantera farhågor: En kritisk blick
Trots alla påståenden om fördelar med cannabis-infunderad träning är det viktigt att kritiskt utvärdera potentiella nackdelar och risker. Studier som kommentaren av Ware och Gamsa (2018) ger en omfattande analys av den befintliga forskningen och pekar både på luckor och möjliga vägar för vidare studier. Detta möjliggör en mer nyanserad förståelse av cannabisanvändningens följder inom träningsvetenskap. Med en noggrann vetenskaplig metod kan vi gå bortom anekdoter och erbjuda välgrundade rekommendationer.
Kronisk cannabiskonsumtion är ett annat område som kräver vidare studier. Den longitudinella studien av Tashkin et al. (2010) granskade långtidskonsekvenser av cannabis på träningskapacitet och kardiovaskulär hälsa.
Deras fynd, även om de är preliminära, indikerar möjliga negativa effekter på lungfunktion och träningskapacitet. Detta påvisar vikten av att väga möjliga långsiktiga konsekvenser mot potentiella kortsiktiga fördelar, särskilt för idrottare med befintliga andningsbesvär.
En annan oro gäller möjligheten till försämrad kognitiv förmåga under träning under påverkan av cannabis. THC, den huvudsakliga psykoaktiva komponenten i cannabis, kan påverka reaktionsförmåga, fokus och koordination. Det kan öka risken för olyckor eller skador under träning, särskilt vid aktiviteter som kräver precision. Den rättsliga situationen kring cannabis bidrar till ytterligare komplexitet. Med ökad legalisering i många regioner tävlar idrottare under varierande regelverk. Förekomst av THC i ett drogtest kan leda till diskvalificering, vilket gör det utmanande för idrottare som använder cannabis rekreationellt eller medicinskt.
Individuella hänsyn: Hitta din balans
Effekten av cannabis-infunderad träning varierar troligen mycket mellan olika individer. Faktorer som genetik, befintliga hälsotillstånd, träningsmål samt cannabisens typ och mängd spelar in.
Personer med exempelvis kronisk smärta eller ångest kan uppleva att cannabis hjälper dem att hantera symtom och behålla träningslusten. Men de med andningsbesvär eller psykisk ohälsa bör vara särskilt försiktiga på grund av möjliga interaktioner. I slutändan är beslutet om att använda cannabis i träningsrutin personligt. En öppen kommunikation med vårdpersonal är viktig för att väga potentiella fördelar och risker utifrån individuella förutsättningar.
Vägen framåt: Utstaka framtidens forskning
I takt med att landskapet för cannabis och träning utvecklas, är fortsatt forskning avgörande för att kunna erbjuda tydligare vägledning. Några viktiga områden som behöver utforskas är:
- Dosering och tidpunkt: Att fastställa optimal dos och när cannabis ska konsumeras för specifika träningsmål är avgörande. Forskning behöver undersöka hur dessa faktorer påverkar prestation, återhämtning och subjektiva upplevelser.
- Strainspecifika effekter: All cannabis är inte likadan. Att undersöka hur olika cannabinoidprofiler (THC-dominerad, CBD-dominerad, balanserade förhållanden) påverkar träningsresultat är viktigt.
- Långtidseffekter: Långtidsstudier behövs för att säkert förstå effekten av kronisk cannabisanvändning på träningsprestation, hälsa och interaktioner med andra träningsstrategier.
- Kombinerade strategier: Ger cannabis synergistiska fördelar i kombination med andra återhämtningsmetoder som massage eller kryoterapi? Framtida forskning bör utforska interaktioner och optimera återhämtningsprotokoll.
Slutsats: Avslöja den verkliga potentialen hos cannabis-infunderad träning
Den aktuella kunskapen ger en komplex bild av cannabis-infunderad träning. Vissa studier pekar på möjliga fördelar vad gäller motivation, smärthantering och återhämtning, medan andra lyfter fram nackdelar för prestation och långsiktig hälsa. Framåt krävs fokus på rigorös och välupplagd forskning.
Genom att omfamna en vetenskaplig metod kan vi lämna anekdotiska bevis bakom oss och ge idrottare samt träningsentusiaster välgrundade rekommendationer. Målet är att ge individer möjlighet att fatta informerade beslut om att inkludera cannabis i sina träningsrutiner, maximera möjliga fördelar och minimera risker. Denna resa in i cannabis-infunderad träning har bara börjat. I takt med att forskningen avtäcker detta invecklade förhållande, kan vi finna vägen mot optimerad prestation, återhämtning och välbefinnande.
Externa resurser
1. A daily diary investigation of cannabis use and its diet and exercise correlates
5. Exercise Intervention Outcomes with Cannabis Users and Nonusers Aged 60 and Older
6. Cannabis: Exercise performance and sport. A systematic review
8. Cannabis use for exercise recovery in trained individuals: a survey study
Kommentarer