Cannabisnäring: Vad är makronäringsämnen

• 1. Näringsämnen i cannabis
• 2. Vad är makronäringsämnen?
• 3. Primära makronäringsämnen
• 3. a. Kväve (n)
• 3. b. Fosfor (p)
• 3. c. Kalium (k)
• 4. Sekundära makronäringsämnen
• 4. a. Kalcium (ca)
• 4. b. Magnesium (mg)
• 4. c. Svavel (s)
• 5. Rekommenderade mängder makronäringsämnen
• 6. Övergödning och undergödning
• 7. Ph-nivåer för korrekt näringsupptag i cannabisplantor
• 8. Näringsämnens rörlighet
• 9. Sammanfattning

Liksom alla andra växter behöver cannabis näringsämnen för att överleva. Dessa mineraler behövs i olika mängder – de som behövs i större mängder kallas makronäringsämnen, och de som behövs i mindre mängder kallas mikronäringsämnen. Oavsett mängd är båda avgörande för din plantas tillväxt. Traditionellt har man trott att växter helt enkelt sänker ner sina rötter i jorden och tar upp dessa näringsämnen genom enkel diffusion. Men hur hamnar egentligen näringsämnena i rotzonen? Stora framsteg inom markvetenskapen, särskilt inom biologin, har avslöjat långt mer komplexa levande processer som ligger bakom växters näringsupptag och assimilering. Det visade sig att, precis som vi odlar växter, så “odlar” växter också mikroorganismer i jorden som hjälper dem att få tag på de nyckelnäringsämnen de behöver för att överleva, frodas och föröka sig.

Som du säkert vet, cannabisfrön utvecklas till plantor som utför fotosyntes för att skapa socker och behöver energi. Under denna process utnyttjar växter solljus för att omvandla koldioxid till kolhydrat- socker i jorden. Växterna själva använder så klart en stor del av denna energi till sina egna cellprocesser. Men de pumpar förvånansvärt stora mängder av dessa sockerarter (upp till 40 %) och andra molekyler ut i jorden för att locka till sig vissa mikrober, som svampar och bakterier. I utbyte mot denna energi hjälper mikroberna cannabisplantan att få tillgång till de näringsämnen den behöver; vissa svampar transporterar fosfor direkt till plantans rötter, och vissa bakteriearter fixerar kväve från luften och gör det tillgängligt för cellerna (detta sker till och med inne i trikomerna).

Senaste rönen visar också att, genom rhizofagicirkeln, kan plantans rötter äta hela bakterieceller, bryta ner dem och använda kvävet inuti. Med denna vetskap händer det alltså mycket mer i jorden än att bara tillföra syntetiska näringsämnen direkt till rötterna. Nu när du har bättre koll på hur cannabisplantor kan tillgodogöra sig näringsämnen ska du snart få läsa om de tre viktigaste makronäringsämnena – kväve, fosfor och kalium – och deras roll i plantans hälsa och funktion.

1. Näringsämnen i cannabis

Cannabis är levande varelser, precis som vi, och de behöver mat för att växa. Maten (alltså näringen) levereras när du vattnar dem, via det medium de står i. Detta betyder att du har full kontroll på när och vad de absorberar, vilket är den främsta orsaken till bristsymtom. Att ge rätt mängd näring vid varje stadium i plantans livscykel är det bästa sättet att undvika inte bara brister utan även alla andra problem som kan följa med det. Om det görs rätt kommer rötterna att suga upp och transportera näringsämnen hela vägen upp till toppen av plantan, där den nya tillväxten sker. Men för att detta ska ske korrekt och effektivt måste du hålla rätt pH-värde.

2. Vad är makronäringsämnen?

Vid cannabisodling syftar makronäringsämnen på de tre näringsämnen som plantan kräver i mycket högre doser än alla andra (de kallas mikronäringsämnen - mer om det senare). När man diskuterar makronäringsämnen ser du ofta förkortningen NPK. Men vad står egentligen dessa bokstäver för?

NPK representerar de ämnen en cannabisplanta använder mest, nämligen kväve (N) som ansvarar för plantans tillväxt under vegetativt stadium, fosfor (P) som hjälper fotosyntesen och fyller ut blommorna under blomning, och kalium (K) som är avgörande för produktionen av terpener.

Makronäringsämnen är avgörande för din plantas hälsa. De behövs mest under hela plantans livscykel och kan delas upp i primära och sekundära. Utan dessa kan plantan inte utvecklas fullt ut och skulle dö så fort de första äkta bladen kommer. Därför måste du ge rätt mängd och justera efter de olika stadierna. NPK-förhållandet bör justeras för varje specifik strain, men en generell riktlinje är 2-1-3 för vegetativ tillväxt och 1-2-3 för blomning.

3. Primära makronäringsämnen

Bokstäverna NPK står för Kväve (N), Fosfor (P) och Kalium (K), och dessa är de primära näringsämnen som cannabis behöver för att sköta de grundläggande funktionerna i tillväxten. De är nödvändiga för plantans hälsa och bör alltid tillsättas i näringslösningen du matar dina plantor med.

Kväve (N)

Kväve anses vara det viktigaste makronäringsämnet av alla. 

Detta näringsämne behövs för att ta upp ljus och är det som ger den gröna färgen, så att plantan kan producera socker som är avgörande för tillväxten.

Fosfor (P)

Fosfor är ett annat mycket viktigt element eftersom det är ett primärt makronäringsämne; det är oumbärligt för utvecklingen.

Detta mineral är viktigt för andning och energilagring och ansvarar för att låta plantan skapa och kopiera sitt DNA till nya plantceller.

Kalium (K)

Kalium är ett avgörande mineral för fotosyntesen — detta mineral låter plantan “andas”.

Genom att öppna och stänga de små porerna i bladen regleras syret som släpps ut och koldioxiden som sugs in, vilket är en avgörande process i fotosyntesen.

4. Sekundära makronäringsämnen

De sekundära makronäringsämnena är Kalcium (Ca), Magnesium (Mg) och Svavel (S). De används också rikligt av cannabisplantan, men i motsats till de primära makronäringsämnena används sekundära näringsämnen främst i plantans struktur. Dessa näringsämnen finns ofta i kranvattnet eftersom det samlar upp mineraler när det färdas genom metallrör på väg till dig. Tänk på att de inte finns överallt — varje land har olika sätt att rena vattnet så ibland måste du tillsätta dem själv.

Kom också ihåg att om du filtrerar vattnet tar du bort alla mineraler, så du måste tillsätta dem i din näringslösning.  

Kalcium (Ca)

Kalcium är mycket viktigt för strukturen hos cannabisplantan. Detta mineral är avgörande för att utveckla cellväggar och membran. Dessutom ansvarar kalcium för signalöverföring så att plantan kan reagera på sin omgivning.

Magnesium (Mg)

Magnesium är det viktigaste sekundära makronäringsämnet. Detta mineral driver klorofyllmolekylen, utan magnesium kan inte plantan ta upp ljusenergi.

Svavel (S)

Svavel ansvarar för bildandet av proteiner och molekyler och är viktigt för strukturen hos hormoner, enzymer och cellmembran.

5. Rekommenderade mängder makronäringsämnen 

Även om rätt mängd makronäringsämnen kan variera från strain till strain, så är här en generell riktlinje för nya odlare. Tänk på att de angivna mängderna bör justeras efter de signaler din planta ger och vilket stadium hon befinner sig i.

Observera att dessa siffror representerar ppm-värde för hela cannabislivscykeln och ska anpassas efter de signaler du får från din planta.

6. Övergödning och undergödning

Som nämnt ovan är tabellen en generell vägledning och kan variera från en strain till en annan. Det enda sättet att mäta parts per million (ppm) är att mäta Totalt Lösta Fasta ämnen (TDS) med en TDS-mätare. Ett annat alternativ är att använda en EC-mätare (elektrisk konduktivitet). Genom att mäta den elektriska konduktiviteten kan du också indirekt mäta TDS, alltså den totala mängden gödselmedel i en lösning. 

Detta betyder att om du inte har en TDS-mätare kommer du inte kunna mäta mängden näring i din lösning vilket kan leda till övergödning eller undergödning, båda resulterar i olika tecken på näringsbrist.

Därför är det bästa sättet att utfodra, om du inte har möjlighet att mäta, att börja försiktigt och se hur plantan reagerar (om hon är hungrig eller ej) och justera efter de signaler hon ger. Varför riskera under- eller övergödning av din planta? Om du är nybörjare i cannabisodling kan inköpspriset för all utrustning kännas brant. Med allt från tält, lampor, fläktar, filter, odlingsmedium, pumpar, timers osv kan listan kännas ändlös, eller hur? Men om du vill ha bäst chans att odla drömbud så är två av de billigare men nödvändiga sakerna en pH-mätare och en TDS- eller EC-mätare.

Utan dessa två mätare odlar du i princip i blindo! Utan rätt nivåer av näring och rätt pH (mer om det i nästa avsnitt) blir det mycket mer av ett gissningsspel både för dig och dina damer. Ta bort variablerna och köp dessa mätare, för du kommer definitivt att behöva dem.

7. pH-nivåer för korrekt näringsupptag i cannabisplantor

Det är lätt som nybörjare att förbise pH:ets betydelse i cannabisodling, och att missförstå det är ännu enklare. Men det är viktigt – annars riskerar du dina mest värdefulla plantor! pH (potential hydrogen) är ett mått på hur surt eller basiskt ett ämne är. Det påverkar direkt vilka näringsämnen som kan tas upp i hela rotsystemet och hur upptaget sker. Som grundregel föredrar cannabis en något sur miljö, men skillnader finns beroende på odlingsmetod. Jordfria odlingar (hydroponik, aeroponik, coco-coir, etc.) trivs bäst med pH 5,8–6,8. Odlar du i jord, mår plantan bäst vid ett pH på 5,5–6,5.

Fastän det är viktigt att hålla pH rätt, är det också bra att låta det svänga inom detta intervall. Det hjälper plantan att ta upp hela spektrat av makro- och mikronäringsämnen som behövs för bästa resultat. Kom ihåg att pH på näringslösningen inte ändrar näringsnivåerna, bara plantans förmåga att ta upp dem. Näringsproducenter pH-stabiliserar såklart sina produkter – men problemet ligger i vattnet i sig. pH-värde i kranvatten skiljer sig mycket mellan länder, stater, städer och ibland till och med mellan grannskap. Som tur är finns produkter från alla hydro- och trädgårdsbutiker som hjälper dig justera pH upp eller ner.

Det är oerhört viktigt att alltid kolla pH (och TDS eller EC) i vattnet innan du vattnar dina plantor. En bra rutin är att mäta pH på vattnet innan du tillsätter näring, och sedan igen efter att du blandat lösningen. Om pH är fel får plantorna svårt att ta upp viktiga näringsämnen, vilket kan orsaka problem senare.

8. Näringsämnens rörlighet

Att förstå rörlighet och orörlighet hos näringsämnen är nyckeln till att diagnostisera eventuella brister som kan dyka upp under odlingsresan. Dessa viktiga näringsämnen har olika grad av rörlighet efter att plantan tagit upp dem. När näringsämnena väl är upptagna förflyttas de till områden där de behövs mest (dvs. ny tillväxt). Väl där kan de vara lätta — eller svåra — att omfördela, och denna egenskap kallas näringsämnets rörlighet.

Eftersom orörliga näringsämnen låses fast i dessa nya tillväxtzoner syns bristsymtom i den nya tillväxten. För mer rörliga näringsämnen, som lätt kan förflyttas i plantan, visar sig brist ofta i äldre tillväxt. Rörliga näringsämnen omfattar:

• Kväve
• Klorid och magnesium 
• Kalium
• Molbyden
• Fosfor

Orörliga näringsämnen omfattar:

• Boron
• Koppar
• Mangan
• Nikkel
• Zink
• Järn
• Kalcium

9. Sammanfattning

Makronäringsämnen är de mest rikliga och mest nödvändiga mineralerna under cannabisplantans hela livscykel. Dessa ämnen är som mat för oss människor; plantan behöver dem för att producera energi och utvecklas bra. Och precis som oss människor äter vissa plantor mer än andra, vilket resulterar i större plantor och snabbare tillväxt. Om du är nybörjare är det bättre att börja med en tålig strain som klarar mycket näring – i det här fallet rekommenderar vi vår nya Gorilla Cookie Auto. 

Hon klarar riklig gödning speciellt från vecka 3 och framåt, vilket gör det svårt för nybörjare att övergöda henne. Se till att börja mata din planta med en låg dos näring för att se hur hon reagerar, och justera sedan efter behov.