Finns det cannabisallergi och hur identifierar du dess symptom

• 1. Vilka är symptomen på marijuanaallergi?
• 2. Hur lång tid tar det innan symptomen på marijuanaallergi uppstår?
• 3. Cannabisallergi orsakad av exponering och sensibilisering
• 4. Vilka är riskerna med cannabisallergi?
• 5. Hur diagnostiseras cannabisallergi?
• 5. a. Hudtester
• 5. b. Blodtester
• 6. Hur behandlas cannabisallergi
• 7. Slutsats

Ända sedan cannabis blivit alltmer populärt världen över, både för rekreationella och medicinska ändamål, har fler fall av cannabisallergier rapporterats globalt.

Ja, precis som med vilken växt eller blomma som helst kan du utveckla en allergisk reaktion mot marijuana. Enligt American Academy of Allergy, Asthma and Immunology¹, AAAAI, kan en person utveckla en allergi eller allergisk reaktion mot cannabis efter att ha exponerat sig för plantan på följande sätt: 

• Röka marijuana;
• Vidröra marijuana;
• Äta marijuana;
• Och att andas in pollen i luften.

Forskning på området har faktiskt föreslagit att särskilt cannabis Sativa strains kan vara extra allergena jämfört med andra strains, och att personer med allergier mot kattdander, mögel, dammkvalster eller växter har en högre risk att utveckla en allergi mot marijuana.

Låt oss gå igenom vilka symptom, behandlingar och förebyggande åtgärder som finns vid cannabisallergi.

1. Vilka är symptomen på marijuanaallergi?

Så, om du läser detta är chansen stor att du själv eller en närstående har fått symptom som kan tyda på marijuanaallergi. En allergi mot cannabis påminner mycket om andra vanliga allergier, med samma symptom som vid säsongsallergier. Tecken och symptom på cannabisallergi inkluderar:

Se till att om du upplever några av dessa symptom, kontrollera att de inte har orsakats av andra externa faktorer än marijuana och att du inte har misstagit cannabis som den allergena källan. 

Slutligen kan en allvarlig allergi mot marijuana orsaka den ovanliga allergiska reaktionen anafylaxi. Det är viktigt att känna igen symptomen på anafylaxi eftersom detta kan vara ett livshotande tillstånd och inträffar inom de första sekunderna eller minuterna efter exponering för allergenen. 

Symptomen på anafylaxi inkluderar:

• Andningssvårigheter;
• Yrsel och svimning;
• Klåda och rodnad eller blek hud;
• Lågt blodtryck;
• Illamående och kräkningar;
• Svullen tunga eller hals;
• Svag och snabb puls.

Om inte snabb vård ges kan anafylaxi leda till koma eller dödsfall, så att få akut medicinsk hjälp är avgörande om du eller någon annan visar något av ovanstående symptom. 

2. Hur lång tid tar det innan symptomen på marijuanaallergi uppstår?

Tecken och symptom på en allergi mot marijuana kan uppstå omedelbart efter exponering för plantan, eller inom de närmaste 20 eller 30 minuterna efter exponeringen.

I andra fall kan symptomen dock dröja en timme eller mer innan de börjar visa sig, beroende på konsumtionsmetod. Vanligen, om personen har intagit marijuana oralt, t.ex. ätbara produkter eller cannabis-tabletter, tar allergisymptomen längre tid att märkas.

När du väl har märkt symptomen bör du omedelbart ta dig bort från plantan, sluta röra och använda den för att hindra att symptomen förvärras. 

3. Cannabisallergi orsakad av exponering och sensibilisering

Sensibilisering betyder enligt ordboken att reagera känsligt på vissa stimuli; eller att en organism blir ovanligt känslig mot ett främmande ämne. 

När det gäller cannabisallergi uppstår sensibilisering när kroppen utvecklar en allergi efter upprepad exponering för detta specifika allergen. Detta sker oftast om du bor i områden där cannabisodlingar finns, vilket ökar risken för att du utvecklar allergiska reaktioner mot marijuana. 

Medan pollen som orsakar allergin vanligtvis produceras av hanplantor kan även honplantor med hermafroditiska hanblommor sprida partiklar i luften. Den dåliga nyheten är att sensibilisering också kan uppstå vid upprepad konsumtion av marijuana.

En studie av spanska forskare som utförde hudpricktester på patienter på en allergiklinik visade att tidigare cannabisanvändare reagerade allergiskt oftare än de som inte rökte. Dessutom rapporterade de som använde marijuana ofta att de reagerade mer än de som konsumerade lite eller ingen cannabis alls.²

I takt med att cannabisindustrin legaliseras globalt leder det till storskaligare odlingar och enklare tillgång, vilket samtidigt innebär ökad exponering för potentiella allergen. Men det öppnar också för mer forskning om cannabisallergi, och därmed nya behandlingar och förebyggande metoder.

4. Vilka är riskerna med cannabisallergi?

Förutom anafylaxi är de största riskerna med cannabisallergi kopplade till utvecklingen av korsreaktivitet med andra allergen. 

Korsreaktivitet inträffar när proteiner i marijuana, t.ex. pollen, liknar dem i en annan växt. När detta händer kan en allergisk reaktion uppstå om du kommer i kontakt med liknande proteiner på annat håll.

Exempel på livsmedel med proteiner liknande cannabis, och som därmed kan orsaka allergiska reaktioner hos personer med cannabisallergi, är nötter som mandel och kastanjer; samt frukter och grönsaker som äpplen, bananer, grapefrukt, persikor, tomater och aubergine. 

5. Hur diagnostiseras cannabisallergi?

En allergisk reaktion mot cannabis diagnosticeras på samma sätt som andra typer av allergier. Läkare tar blod- och/eller hudtester på patienten för att ställa diagnosen. 

Hudtester

I första hand kommer läkaren att gå igenom personens medicinska historia för att kontrollera tidigare allergier eller annan viktig information. Därefter kan en fysisk undersökning göras för att leta efter tecken och symptom på allergi. 

Om nödvändigt kan ett hudpricktest behövas. Ett sådant test är inte särskilt invasivt, är ofarligt och det tar bara några dagar att få svar. 

Vid hudpricktestet använder läkaren det utspädda allergenet på hudytan, t.ex. cannabis i detta fall, och använder en nål för att utlösa allergin. Efteråt, inom 15 minuter, letar läkaren efter tecken på en allergisk reaktion på platsen, t.ex. en röd bula, klåda eller rodnad.

Ett annat vanligt hudtest är ett intradermalt hudtest, där läkaren injicerar en liten mängd utspätt allergen under huden med en nål.

Blodtester

Om hudtesterna inte visar några tecken på allergi kan ett blodprov utföras för att ta reda på om en person är allergisk mot marijuana. 

Processen är enkel och innebär att ett snabbt blodprov tas, som sedan testas för antikroppar mot cannabis. Om en person har fler antikroppar i blodet än normalt, indikerar detta högre sannolikhet att de är allergiska mot marijuana. 

Vanligtvis är blodtester mer effektiva och innebär endast ett stick med en nål. Dessutom påverkas blodtester i mindre grad av andra mediciner, men det tar oftast längre tid att få svar jämfört med hudtester och är dessutom dyrare.

6. Hur behandlas cannabisallergi

Det finns inga formella behandlingar för cannabisallergi i dagsläget. Inga mediciner på marknaden är direkt inriktade på behandling av detta tillstånd, men en person kan ta antihistaminer för att lindra symptomen och obehaget som allergin orsakar. 

Vissa typer av pollenallergier kan behandlas med en förskriven allergispruta som minskar kroppens känslighet för allergenen. Men det finns ännu inga allergisprutor som är specifikt framtagna för marijuanaallergi, så rådgör alltid med läkare innan du provar andra läkemedel. 

Eftersom det saknas behandling för cannabisallergi bör den som visar symptom försöka undvika all kontakt med plantan. Det betyder att du inte ska röka, äta ätbara produkter eller ens röra plantan eller några topikala produkter med cannabis för att undvika symptom. 

Har du visat allvarlig allergi mot cannabis, som anafylaxissymptom, bör du alltid bära epinefrinspruta med dig vid eventuell oavsiktlig exponering. 

7. Slutsats

Cannabisallergi kan betraktas som en relativt ny allergi eller ny på det sättet att det fortfarande finns mycket att upptäcka om ämnet. Har du märkt av några av de symptom och tecken vi beskrivit ovan, var noga med att uppmärksamma dem och agera snabbt om det förvärras. 

Om det visar sig att du faktiskt har en marijuanaallergi är vi väldigt ledsna att höra det, och vi hoppas att forskningen snart hittar en lösning åt dig. Tills dess – ta hand om dig själv och undvik kontakt med plantan.

MEDICINSK DISCLAIMER

Denna text är för utbildningssyfte. Informationen är hämtad från externt forskningsmaterial. Rådgör alltid med en professionell innan du fattar viktiga beslut. 

EXTERNA REFERENSER

1. "Marijuana Cannabis Allergy", American Academy of Allergy, Asthma and Immunology, AAAAI. September 2020.
2. "Prevalence of sensitization to Cannabis sativa. Lipid-transfer and thaumatin-like proteins are relevant allergens", Carlos H. Larramendi, M. Ángeles López-Matas, Angel Ferrer, Angel Julio Huertas, Juan Antonio Pagán, Luis Ángel Navarro, José Luis García-Abujeta, Carmen Andreu, och Jerónimo Carnés. Juli 2013.