Vad är VPD (Vapour Pressure Deficit) och hur beräknar man det?

• 1. Vad är transpiration?
• 2. Vad är vpd?
• 3. Hur vpd påverkar dina cannabisplantor
• 3. a. Stomataöppning
• 3. b. Co2-upptag
• 3. c. Transpiration
• 3. d. Näringsupptag vid rötterna
• 3. e. Plantstress
• 4. Hur du beräknar vpd – vpd-tabell
• 5. Idealisk vpd för plantans utvecklingsstadier
• 5. a. Idealisk vpd för sticklingar
• 5. b. Idealisk vpd för vegetativt stadium
• 5. c. Idealisk vpd för blomningsstadiet
• 6. Hur du ändrar vpd
• 6. a. Temperatur
• 6. b. Luftfuktighet
• 6. c. Ljusstyrka
• 7. Vapour pressure deficit – vanliga frågor
• 8. Sammanfattning

När du odlar cannabisfrön inomhus styr du i princip varje aspekt av odlingsförhållandena, såsom den relativa luftfuktigheten och temperaturen. Dessa element kan påverka hur dina plantor utför sina grundläggande processer, och det är här VPD kommer in i bilden. Vapour pressure deficit är en metod för att justera temperatur och luftfuktighet till optimala värden, vilket förbättrar dina plantors prestation och ger maximal tillväxt.

Det finns en vanlig missuppfattning att transpirationstakten hos en inomhusodling av cannabis (eller någon gröda för den delen) kan ha en direkt effekt på den relativa luftfuktigheten i odlingsutrymmet. Det är faktiskt tvärtom – när vi kan kontrollera miljöförhållandena kan vi också styra grödans transpirationstakt. Det vi med säkerhet kan säga är att transpiration har en direkt påverkan på plantans tillväxt, och VPD har en direkt påverkan på transpirationen. 

I en perfekt värld skulle vi kunna hålla temperatur och luftfuktighet i odlingsutrymmet exakt stabilt oavsett vad som händer inne i rummet. Tyvärr lever vi inte i en perfekt värld, men det finns många system på marknaden som automatiserar miljökontrollen i en odlingsmiljö. Men frågorna är egentligen: vad är transpiration, vad är VPD och hur påverkar det tillväxten och kvaliteten på din cannabisodling?

1. Vad är transpiration?

Vattnets rörelse genom en cannabisplantas system bestäms av avdunstningshastigheten från bladyta. Denna fuktavdunstning kallas transpiration. De tre huvudsakliga faktorerna som påverkar transpirationstakten är RF (relativ luftfuktighet), VPD (vapour pressure deficit), samt rumstemperaturen vid topparna (och till viss del högre upp). Vattnet (samt alla näringsämnen i det) förs upp i plantan först genom rotsystemet och vidare upp genom xylemet.

Xylem är plantans kärlvävnad och består av specialiserade vattenledande celler, så kallade trakeider. Xylemet transporterar sedan vattnet till bladcellerna. När vattnet är i bladen transpirerar det sakta men säkert ut genom bladporerna, så kallade stomata. Denna process är nödvändig för cannabisplantans ämnesomsättning eftersom stomataöppningen också tillåter avlägsnandet av restprodukter från fotosyntesen, där den viktigaste biprodukten är CO2. Upp till +97% av allt vatten som plantan tar upp via rötterna förloras igen via antingen transpiration eller genom guttation, vilket är när plantan direkt utsöndrar hela vattendroppar. 

2. Vad är VPD?

VPD står för vapour pressure deficit och syftar på mängden vatten i ångform i luften. Som du kanske vet består luft av flera gaser, däribland (ungefär) 78% kväve, 21% syre och 1% andra gaser; en av dessa andra gaser är vattenånga, det vi kallar ångtryck.

Luft kan bara hålla en viss mängd vattenånga vid en viss temperatur innan det börjar övergå till vätska (t.ex. regn). Den maximala mängden vattenånga luften kan hålla kallas SVP eller mättnadsångtryck, och när luften blir varmare ökar den mängden (alltså ökar SVP). När luften kyls sjunker mättnadsångtrycket, och det betyder att luften inte kan hålla lika mycket vattenånga längre. Det är därför det till exempel ofta är dagg efter en kall morgon: eftersom luften kyls och inte kan hålla all ånga längre. 

3. Hur VPD påverkar dina cannabisplantor

Om du letade efter den här artikeln vet du troligtvis redan att VPD är viktigt vid inomhusodling. Eftersom du kan kontrollera odlingsförhållandena kan du skapa nästan perfekta förhållanden för dina plantor för att få bättre resultat – men det kan också få negativa följder om det inte används rätt ...  Så hur påverkar VPD cannabisplantan?

Stomataöppning

När VPD ökar blir plantans stomata mindre, eftersom den försöker minska vattenförlusten. Det betyder att de inte dör av uttorkning på grund av överdriven transpiration, men fotosyntesen kan bli långsammare.

CO2-upptag

När stomata blir mindre tar de upp mindre CO2. Om VPD däremot minskar och stomata öppnar sig tar de upp mer CO2. Den här processen låter dig kontrollera hur mycket CO2 dina plantor får för korrekt fotosyntes.

Transpiration

Vatten rör sig från områden med hög fuktkoncentration till områden med låg koncentration. När VPD ökar kan dina plantor transpirera snabbare på grund av skillnaden i ångtryck mellan bladen och luften. 

Näringsupptag vid rötterna

Ytterligare, när VPD och transpirationen ökar kan rötterna ta upp mer näring.

Plantstress

Å andra sidan, när VPD ökar, blir påfrestningarna på hela plantan (från rot till blad) större, vilket innebär att den utsätts för mer stress. Som du ser kan VPD alltså få negativa konsekvenser om det används fel. Det är ett kraftfullt verktyg som bör anpassas för varje utvecklingsstadium. Du kanske tror att du förbättrar din skörd men det är inte alltid fallet.

4. Hur du beräknar VPD – VPD-tabell

Att räkna ut VPD i odlingsutrymmet är ganska enkelt, du behöver bara veta temperatur, relativ luftfuktighet och det mättade ångtrycket (SVP) för temperaturen. Här är en VPD-tabell som visar sambandet mellan temperatur och SVP.

När du har samlat informationen du behöver använder du följande formel:

VPD= ((100-RH) ÷ 100) * SVP

Till exempel, om temperaturen i ditt odlingsrum är 26°C hittar du SVP-värdet i tabellen, för 26°C är SVP 3361. Nu när du har SVP-värdet behöver du bara den relativa luftfuktigheten, som i detta exempel är 65%, så nu är det bara att räkna.

VPD= ((100-65) ÷ 100) * SVP

VPD= (35/100) * 3361

VPD= 0,35 * 3361 

VPD= 1176,35 Pascal

När du har värdet i Pascal måste du omvandla det till kilopascal, vilket är superenkelt – det är bara att dividera med 1000, så:

1176,35 Pascal ÷ 1000 ≈ 1,18 kilopascal

5. Idealisk VPD för plantans utvecklingsstadier

Nu när du vet hur man räknar ut VPD och hur det kan påverka dina plantor är det dags att ta reda på vad som är den idealiska VPD:n. Generellt sett ligger det ideala VPD-värdet mellan 0,5–1,4 kPa (5–14 hPa). Som du säkert vet har cannabisplantor olika utvecklingsstadier, så för optimal tillväxt bör du anpassa förhållandena så att VPD passar varje fas.

Tänk på att det starkt rekommenderas att testa förhållandena innan du tillämpar dem på hela odlingsrummet för att undvika problem och den här VPD-tabellen är justerad för temperaturer upp till 28 °C. Du kan hitta den fullständiga VPD-tabellen online.

I denna VPD-tabell står ljusrosa för mindre än idealiska värden, mörkrosa för optimala värden för förökning/tidig vegetativ fas, grönt för optimala värden för sen veg/tidig blom och orange för optimala värden för mitten/sen blom.

Idealisk VPD för sticklingar

Eftersom sticklingar är unga plantor kan de inte hantera mycket stress eftersom rotsystemet ännu inte är fullt utvecklat, så satsa på hög luftfuktighet och en VPD så nära nedre delen av intervallet som möjligt, dvs. så nära 0,5–0,7 kPa.

Idealisk VPD för vegetativt stadium

I det vegetativa stadiet är cannabisplantan större och tåligare, så du kan sänka luftfuktigheten lite för att öka VPD. Då ökar vatten- och näringsupptaget, men var försiktig så du inte ökar VPD för mycket eftersom stomata då stänger sig och plantan tar upp mindre CO2, vilket är extra viktigt under veg.

Detta beror på att CO2 är en av huvudingredienserna för ämnena som bygger upp växtens struktur. Den ideala VPD:n i vegetativ fas är omkring 0,7–1,0 kPa.

Idealisk VPD för blomningsstadiet

När dina plantor nått blomningsstadiet är de starka nog att klara högre VPD, men blommorna är känsliga så du vill undvika hög luftfuktighet samtidigt som du höjer VPD:n. Den ideala VPD:n i blomningen är cirka 1,0–1,4 kPa.

6. Hur du ändrar VPD

Det finns flera sätt att ändra VPD. Det kan göras genom att justera:

• Temperatur
• Luftfuktighet
• Eller ljusstyrka

Här kommer några enkla sätt att justera VPD!

Temperatur

Öka VPD: Kör en värmare eller minska AC:n för att höja temperaturen så att luften rymmer mer vattenånga.

Minska VPD: Sätt på AC:n för att kyla ner luften så den inte kan hålla lika mycket vattenånga.

Luftfuktighet

Öka VPD: Användning av en luftfuktare minskar VPD eftersom mängden ånga i luften ökar.

Minska VPD: Använd en avfuktare för att öka VPD eftersom mängden vattenånga minskar.

Ljusstyrka

Öka VPD: Ökad ljusstyrka genom att sänka lamporna eller lägga till fler lampor höjer bladytemperaturen och därmed VPD.

Minska VPD: Minskad ljusstyrka genom att flytta lamporna högre upp eller ta bort lampor sänker bladytemperaturen, och därmed minskar VPD.

7. Vapour Pressure Deficit – vanliga frågor

Så, där har du det. Allt om VPD och hur det påverkar dina plantor. Men oavsett hur noga vi går igenom ett ämne kommer det alltid att finnas odlare med fler frågor. Så här är de vanligaste frågorna om VPD för att runda av.

Hur skiljer sig VPD och relativ luftfuktighet?

VPD är skillnaden mellan en plantas ångtryck och luftens ångtryck. Relativ luftfuktighet är bara ett mått på hur mycket vattenånga som finns i luften jämfört med maxnivån luften kan hålla.

Måste hemmaodlare verkligen bekymra sig om VPD?

Det beror helt på vad du vill uppnå. Om du vill maximera kvalitet och avkastning så är svaret ja. Men om du bara vill hålla dina plantor friska så kan du klara dig utan att justera miljön. VPD är en ganska avancerad aspekt. Om du är nybörjare i cannabisodling finns det annat som är mer värt att fokusera på – börja med att ställa in temperatur och luftfuktighet innan du gör det komplicerat.

Vad är optimal VPD för mitt odlingsrum?

Det beror på vilka plantor du odlar, eftersom olika sorter gillar lite olika förhållanden. Men för cannabis i allmänhet och hur VPD påverkar tillväxt: den optimala VPD:n för de flesta plantor är 0,5–0,9 kPa under vegetativ tillväxt och ökar successivt till omkring 1,2–1,6 kPa mot slutet av livscykeln.

Finns det andra faktorer än temperatur och luftfuktighet som påverkar VPD?

Ja, det gör det. Det finns faktiskt många miljö- och klimatfaktorer som kan påverka. Höjd över havet, lufttryck och även vilken typ/mängd gödsel du använder spelar in, och allt bör beaktas när du ställer in din odlingsmiljö.

Går det att mäta VPD i mitt odlingsrum?

Ja! Det finns produkter på marknaden som gör att du enkelt kan mäta VPD. Genom att investera i dessa produkter får du realtidsvärden på VPD så du kan justera din miljö efter behov. Den bästa VPD-mätaren för hobbyodlare med mindre budget är Bluelab Guardian Monitor som mäter temperatur, luftfuktighet och VPD samtidigt för att ge dig full koll på miljön.

Vilka problem kan fel VPD orsaka för mina plantor?

Om VPD är för låg kan plantan få näringsbrist på grund av översaturation. Om VPD är för hög lider plantan av uttorkning och sämre näringsupptag. Båda leder till sämre tillväxt och mindre skörd. Håll koll på VPD i odlingsrummet så håller du plantorna i optimal tillväxt och utveckling.

Hur ofta bör jag mäta VPD?

Kolla gärna VPD minst en gång i veckan. Regelbunden övervakning av miljön är avgörande för jämn och hög avkastning. Men kom ihåg att det finns många viktigare faktorer att hålla koll på innan du fokuserar på VPD – ställ först in rätt klimat så kommer VPD oftast att hamna inom godkänt intervall.

8. Sammanfattning

Vapour pressure deficit kan verka lämpat för proffsodlare, men alla kan använda det om du bara har rätt utrustning. Det är det bästa sättet att ge dina plantor perfekta tillväxtförhållanden och därmed friskare plantor och större skördar.

Har du tips för nybörjare som vill lyfta sina odlingar till nästa nivå? Lämna gärna en kommentar nedan!

EXTERNA REFERENSER

1. Plant responses to rising vapor pressure deficit. - Grossiord, C. & Buckley, T.N. & Cernusak, L.A. & Novick, K.A. & Poulter, B. & Siegwolf, R.T.W & Sperry, J. & McDowell, N. (2020). 
2. An ecological study of vapor pressure deficit. - Huffaker, & Barton, Carl. (2021). 
3. Prediction of Vapor Pressure Deficit in Greenhouse Environment.  - Shamshiri, Redmond. (2014). 
4. Relative humidity or vapor pressure deficit. Ecology. - Anderson, D.B.. (1936).