Omklassificering av marijuana: Är USA på väg att legalisera medicinsk cannabis?

• 1. Vad är omklassificering av marijuana?
• 2. Vilka kriterier avgör en substans placering?
• 3. Vad skiljer schedule i från schedule iii?
• 4. Processen och tidslinjen för omklassificering
• 5. Vilka blir konsekvenserna av omklassificeringen?
• 6. Bryter omklassificeringen mot internationella avtal?
• 7. Är nuvarande initiativ det första försöket till omklassificering?
• 8. Avslutande tankar

Även om medicinsk marijuana redan har legaliserats i 38 delstater och den stora majoriteten av amerikaner lagligt kan dra nytta av cannabisens läkande kraft vid godkända tillstånd, återstår omklassificering av marijuana på nationell nivå som en svårfångad dröm. Några senaste utvecklingar har dock gett nytt hopp till cannabisaktivister, då Justitiedepartementet har tagit fram en plan för omklassificering av marijuana och Hälsodepartementet har gett sitt godkännande.

Vad är omklassificering av marijuana?

Alla kontrollerade substanser klassificeras enligt Controlled Substances Act utifrån deras upplevda risker och potentiella medicinska värde. Substanserna delas in i olika listor (scheman), och just nu är marijuana placerad i den mest restriktiva Schedule I tillsammans med heroin, LSD och “ecstasy”. Även sådana potentiellt farligare droger som kokain och metamfetamin kontrolleras mindre strikt, då de placerats i Schedule II.

Omklassificering av marijuana syftar till den juridiska processen att ändra dess status från Schedule I till en mindre restriktiv kategori. DOJ:s nuvarande förslag vill placera cannabis i Schedule III.

Vilka kriterier avgör en substans placering?

När ett beslut fattas om en substans ska regleras kräver USAs justitieminister bland annat svar på följande frågor:

• drogens potential för missbruk, samt historik och nuvarande mönster för missbruk,
• potentiellt fysisk och psykologisk beroende,
• eventuella folkhälsorisker,
• tillgängliga vetenskapliga bevis, inklusive sådana om substansens farmakologiska effekter.

Samma regler gäller vid beslut om omklassificering av marijuana.

Vad skiljer Schedule I från Schedule III?

Den mest restriktiva Schedule I listar de droger som anses ha högst missbrukspotential och inga accepterade medicinska användningar. Kortfattat ses de som de farligaste drogerna utan medicinskt värde. Detta är kontroversiellt eftersom exempelvis heroin används medicinskt (t.ex. i Storbritannien) och både LSD och MDMA (ecstasy) har studerats för psykoterapi. Att cannabis ligger i Schedule I strider mot att allt fler delstater och länder tillåter terapeutisk användning och mot de växande vetenskapliga beläggen.

Om (eller när) omklassificeringen sker flyttas marijuana till Schedule III – en betydligt mindre restriktiv kategori för substanser med måttlig till låg risk för fysiskt och psykiskt beroende. Här ingår idag flera stimulantia och depressiva medel (som ketamin), vissa narkotiska preparat (som kodein i måttliga koncentrationer) samt anabola steroider.

Processen och tidslinjen för omklassificering

Det är justitieministerns kontor som fattar slutbeslut om omklassificering av en drog. För detta begärs ett vetenskapligt yttrande från HHS, som ska visa både de medicinska fördelarna och riskerna, till exempel missbrukspotentialen.

I augusti 2023 rekommenderade HHS att cannabis skulle omklassificeras på grund av lägre beroenderisk än vad som tidigare trotts, samt tillgången på vetenskapliga bevis för legitima medicinska användningsområden.

Enligt lag kan omklassificering ske efter att allmänheten fått möjlighet att lämna synpunkter i samband med offentliga utfrågningar. Justitiedepartementet har gett allmänheten fram till den 22 juli 2024 att lämna kommentarer.

Nästa steg är att justitieministern granskar bevisen och fattar beslut.

Vilka blir konsekvenserna av omklassificeringen?

Omklassificeringen kommer troligen att ha mer symbolisk än praktisk betydelse. Det blir ett erkännande till av cannabisens terapeutiska värde, men samtliga restriktioner kring försäljning, innehav och icke-medicinsk användning kommer att kvarstå.

Däremot undanröjer det många hinder som forskare idag möter när de ansöker om tillstånd för att studera hälsovinster av cannabis. Forskningen kring cannabis som botande – och inte bara symtomlindrande – kan då få ett lyft.

Experter förutspår dock ingen våg av FDA-godkännanden för cannabismediciner. Food and Drug Administration är mycket försiktig med växtbaserade läkemedel. Bara ett läkemedel (Epidiolex) har hittills godkänts för behandling av epilepsi – och processen var lång, även om läkemedlet bygger på icke-psykoaktiv CBD.

Teoretiskt skulle omklassificeringen möjliggöra godkännande av THC-baserade mediciner, men FDA tar hänsyn till mycket mer än bara lagliga aspekter. Bland annat kräver de att läkemedelsproduktionen är starkt standardiserad och fri från föroreningar. Det är huvudorsaken till att så få växtbaserade läkemedel godkänns, och omklassificeringen av marijuana kommer inte ändra på detta.

Bryter omklassificeringen mot internationella avtal?

Nej. USA har undertecknat 1961 års FN-konvention om narkotika, och dokumentet förbjuder rekreationell legalisering av cannabis. Däremot tillåter den medicinskt bruk av kontrollerade substanser, så om USA väljer att lägga cannabis i en mindre restriktiv kategori och därmed legalisera medicinsk användning strider det inte mot internationell lag.

Är nuvarande initiativ det första försöket till omklassificering?

Nej, det har gjorts flera försök från petitionärer i USA att omklassificera marijuana. Första försöket kom redan två år efter placeringen i Schedule I – år 1972. Men alla ansökningar har hittills misslyckats. De senaste förhören om omklassificeringen ägde rum 2016 – då DEA följde HHS:s råd att INTE gå vidare med omklassificeringen.

Vid den tiden bedömde HHS att marijuana uppfyllde båda kriterierna för att ligga bredvid heroin – hög missbrukspotential och inga accepterade medicinska användningar. Sedan dess har myndigheten ändrat ståndpunkt.

Avslutande tankar

Omklassificering legaliserar inte marijuana federalt men kommer att tillåta medicinskt bruk i hela landet, inte bara i de delstater där lagarna redan ändrats. Liknande initiativ har lagts tidigare, men detta är första gången HHS inte motsätter sig – utan stöder – en reform. Det betyder att detta initiativ har goda möjligheter att gå igenom.